Tentalabbet

TSEI01 · 8 hp · Grundnivå (G1F) · Elektroteknik

Analog elektronik

Ges · nästa start HT 2026

23 %

klarade senaste ordinarie tentan

TEN2 · 13 jan 2026 · 26 studenter

37 %

klarade ordinarie tentorna, alla tillfällen de senaste 5 åren

TEN2 · 84 studenter

Ovanligt svår 2025/26

23 % klarade ordinarie tentan läsåret 2025/26 (26 studenter), mot 40 % i snitt åren innan (58 studenter).

Tentamen

TEN2 Skriftlig tentamen

  • 5
  • 4
  • 3
  • U

Ordinarie tentor

37 % godkända · 84 studenter

  • 23 %26
  • 10 %10
  • 88 %16
  • 33 %21
  • 27 %11

Omtentor

41 % godkända · 64 studenter

  • 60 %15
  • 0 %6
  • 43 %7
  • 20 %5
  • 25 %8
  • 43 %7
  • 30 %10
  • 83 %6
  • Klarar omtentan: 41 % (64 studenter), jämfört med 37 % (84 studenter) på ordinarie
  • Får 4 eller 5: 17 % (148 studenter)
Visa små tillfällen (6)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 0 %3
  • 100 %1
  • 100 %1
  • 100 %1
  • 100 %1
  • 100 %1

Övriga moment

Deltentor, inlämningar och laborationer. De ingår inte i siffrorna överst.

Tentamen

TEN1 En skriftlig tentamen

  • 3

Inga tillfällen med minst 5 studenter.

Visa små tillfällen (2)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 100 %1
  • 100 %1

Inlämning eller laboration

LAB2 Laborationskurs

  • G

Ordinarie tillfällen

100 % godkända · 74 studenter

  • 100 %19
  • 100 %13
  • 100 %15
  • 100 %5
  • 100 %8
  • 100 %6
  • 100 %8

Senare tillfällen

Inga tillfällen med minst 5 studenter.

    Visa små tillfällen (13)

    Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

    • 100 %1
    • 100 %3
    • 100 %1
    • 100 %1
    • 100 %4
    • 100 %4
    • 100 %3
    • 100 %1
    • 100 %1
    • 100 %2
    • 100 %2
    • 100 %2
    • 100 %2

    Vem läser kursen?

    Om kursen

    Mål

    Efter genomgången kurs ska studenten kunna

    • analysera kretsar innehållande dioder och transistorer i termer av likström och överlagrad signal.
    • analysera kretsar baserade på operationsförstärkare, dels utifrån den ideala modellen, dels i termer av icke ideala egenskaper. I detta ingår hur begrepp som bandbredd, frekvenssvar och (icke-)linjäritet påverkar stabilitet och resulterande bandbredd hos förstärkarkopplingar med återkoppling.
    • bygga, simulera och mäta på enkla analoga kretsar, samt stabilisera förstärkare.
    • analysera, dimensionera, simulera, verifiera, bygga, mäta på och använda en icke-trivial analog krets baserad på diskreta passiva komponenter, diskreta transistorer och operationsförstärkare.

    Innehåll

    Dioder och transistorer:

    • Halvledarteori, dioder och transistorer.
    • Enkla transistorbaserade förstärkare.
    • Frekvensegenskaper hos transistorer och förstärkare. Miller-effekten.
    • In- och utimpedans samt distorsion.

    Operationsförstärkare:

    • Ideal modell och icke-ideala modeller av operationsförstärkare.
    • Bodediagram och nyquistdiagram, återkoppling och stabilitet. Del-linjära modeller.
    • Operationsförstärkarens egenskaper. Common mode och differential mode voltage, CMRR, slew rate, råförstärkning, bandbredd, offsetspänning och biasströmmar.
    • Operationsförstärkarens realisering. Differentialsteg, strömspeglar, drivsteg.
    • Grundläggande linjära och olinjära operationsförstärkarkopplingar.

    Laboration:

    • Simulering av analoga kretsar i termer av tids- och frekvensegenskaper.
    • Konstruktion av analoga kretsar.
    • Verifiering av funktionen av analoga kretsar, och i förekommande fall, felsökning och korrigering.
    • Att i praktiken tillämpa ovan listade teoretiska kunskaper om transistorer och operationsförstärkare.
    Examinator
    Mikael Olofsson
    Schemalagd tid
    60 h
    Huvudområde
    Elektroteknik
    Kursplanen på Studieinfo ↗