Samhällskunskap, 1-30 hp

Mål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna- redogöra för sociala, politiska och ekonomiska institutioner på olika nivåer i det svenska samhället.- redogöra för demokratiska och ekonomiska processer i det svenska samhället.- redogöra för politiska ideologier och samhällsteorier. - redogöra för och diskutera EU:s politiska system och framväxt.- redogöra för och jämföra olika politiska system. - förklara hur ekonomiska, sociala och politiska förhållanden hänger samman och påverkar varandra.- förklara vad olika samhällsvetenskapliga perspektiv innebär applicerat på olika samhällsfrågor.- redogöra för samhällskunskapens framväxt som skolämne, lärarutbildningsämne och universitetsämne. - diskutera olika former av politisk styrning av samhällskunskapsämnets innehåll, i synnerhet styrdokument och nationella/internationella utvärderingar för gymnasiet.- diskutera samhällskunskapsämnets centrala begrepp i gymnasiets undervisning.- diskutera olika teorier om och perspektiv på kunskap och lärande i gymnasiets samhällskunskapsundervisning.- diskutera konsekvenserna av samhällskunskapsämnets innehåll i relation till genus, klass, etnicitet, normalitet.- diskutera lärarens roll och elevers lärande i samhällskunskapsundervisningen i gymnasieskolan.- jämföra och analysera samhällskunskapsläromedel, i vid bemärkelse, för gymansieskolan.

Innehåll

I kursen läser den studerande om grundläggande samhällsstrukturer, sociala, ekonomiska och politiska institutioner, t ex etnicitet, genus, klass, ägande, marknader, företag, kommuner och stat samt det politiska systemets uppbyggnad – kommuner, riksdag och regering, statsförvaltning, grundlagarna och lagstiftningsprocessen. I detta sammanhang preciseras även innebörden av ett ekonomiskt, sociologiskt respektive statsvetenskapligt perspektiv på samhälle och samhällsvetenskap. Den studerande studerar demokratibegreppet, massmediernas och intresseorganisationernas roll och inflytande i det svenska samhället, liksom marknadsmekanismer, faktorer som påverkar utbud och efterfrågan, nationalinkomst, BNP och dess användning, sysselsättning och inflation.Den studerande diskuterar sambandet mellan det politiska och ekonomiska systemet i termer av den offentliga sektorns roll i en marknadsekonomi, där jämförelser görs mellan olika länder vad gäller politiska och ekonomiska system. Den studerande jämför innebörden av den svenska välfärdsmodellen med andra länder och studerar även EU:s uppbyggnad och betydelse.De didaktiska inslagen i kursen behandlar teorier om lärande i relation till elevers lärande i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning, samhällskunskapslärarens roll och centrala begrepp och samhällskunskapsämnets innehåll i relation till genus, klass, etnicitet och normalitet. Vidare behandlas samhällskunskapsämnets utformning och innehåll på olika nivåer i utbildningssystemet. Styrdokument och nationella/internationella utvärderingar i samhällskunskap presenteras och teorier om perspektiv på kunskap och lärande i samhällskunskapsundervisning behandlas.