Swedish as a second language 31-52,5 cr

Aim

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• redogöra för teorier om andraspråksinlärning och flerspråkig utveckling
• diskutera såväl individuella faktorers som modersmålets roll vid andraspråksutveckling
• relatera inlärningsteorier till undervisning i det flerspråkiga klassrummet
• diskutera skillnader mellan första- och andraspråksutveckling samt mellan nyanländas och avancerade språkanvändares språkfärdighet
• redogöra för och diskutera litteracitet ur ett flerspråkighetsperspektiv
• diskutera faktorer, såsom läs- och skrivsvårigheter, som kan påverka litteracitetsutveckling på ett första- och andraspråk
• diskutera och problematisera litteracitetsutveckling hos andraspråksinlärare som inte har tidigare erfarenhet och kunskap i läsning och skrivande
• diskutera undervisningssituationer för litteracitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet
• redogöra för och tillämpa aktuella teorier och modeller vid bedömning av andraspråksinlärares muntliga och skriftliga språkproduktion
• resonera om olika syften med bedömning av språkfärdighet samt dess konsekvenser för andraspråkseleven och för undervisningen
• föra ämnesdidaktiska resonemang om prioriteringar vid bedömning av andraspråksinlärares muntliga och skriftliga språkproduktion
• jämföra olika bedömningsstöd och diskutera deras syfte och användbarhet.

Content

Kursen innehåller följande tre delar, Andraspråksinlärning och flerspråkig utveckling, Flerspråkig litteracitetsutveckling samt Analys och bedömning av andraspråksutveckling.

I den första delen studeras centrala teorier om andraspråkutveckling som relateras till undervisning i det flerspråkiga klassrummet. Skillnader mellan första- och andraspråksutveckling samt mellan nyanländas och avancerade språkanvändares språkfärdighet behandlas liksom påverkan av individuella faktorer. Lärares didaktiska överväganden samt modersmålets roll för andraspråkutvecklingen diskuteras.

Den andra delen tar upp flerspråkigas litteracitetsutveckling ur såväl individ-, utbildnings-, som samhällsperspektiv. Användning av litteracitet på första- och andraspråket diskuteras liksom eventuella hinder för utveckling av läs- och skrivförmågan. Lärares didaktiska överväganden diskuteras i relation till elevers tidigare kunskap och erfarenheter av litteracitet. Litteracitetsutvecklande undervisning av elever i olika åldrar med olika litteracitetsresurser problematiseras i relation till de krav som ställs på litteracitet i vårt samhälle.

I den tredje delen studeras aktuella teorier och modeller för bedömning av inlärares språkfärdighet ur olika perspektiv och med olika syften. Konsekvenser av bedömning för eleven samt för undervisningens utformning diskuteras. Tillämpning av teorier och modeller vid bedömning av skriftlig och muntlig produktion ingår. Dessutom diskuteras lärares prioriteringar och avvägningar i samband med bedömning av inlärarspråk samt olika bedömningsstöds syften och användbarhet.