Tentalabbet

TSBB21 · 6 hp · Avancerad nivå (A1F) · Elektroteknik

Beräkningsfotografi

Ges · nästa start HT 2026

87 %

klarar ordinarie tentan

TEN2 · ordinarie tillfällen sedan 2023 · 54 studenter

Nästan alla klarar tentan första gången.

Senaste ordinarie
76 %17 jan 2026 · 17 studenter
Omtentor
100 %5 skrivningar
Får 4 eller 5
54 %

TEN2 per kursomgång

Ordinarie tentan och omtentorna efter den.

  • 5
  • 4
  • 3
  • Omtentor
100
50
0

Stapelns höjd är andelen godkända. Peka på en stapel för exakta antal per betyg.

Ingår i 6 program

Moment och alla tillfällen

Kursen har 2 moment. Siffrorna överst gäller TEN2, det moment flest skriver.

Tentamen · huvudtentan

TEN2 Skriftlig tentamen

  • 5
  • 4
  • 3
  • U

87 %klarar ordinarie · 54 studenter

100 %klarar omtentan · 5 studenter

54 %får 4 eller 5

DatumTypBetygGodkändaStudenter
Kursomgång jan 2026 · ordinarie och 1 omtenta
OrdinarieOrdinarie få skrivande76 %17
OmtentaOmtenta få skrivande100 %5
Kursomgång jan 2025
OrdinarieOrdinarie få skrivande92 %12
Kursomgång jan 2024
OrdinarieOrdinarie få skrivande93 %14
Kursomgång jan 2023
OrdinarieOrdinarie få skrivande91 %11

Omtentor räknas till kursomgången vars ordinarie tenta de följer.

Visa små tillfällen (7)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 1
  • 2
  • 1
  • 1
  • 2
  • 3
  • 2

Inlämning eller laboration

LAB1 En laborationskurs

100 %klarar ordinarie · 65 studenter

Modulen rapporterar bara godkända resultat, så andelen godkända visar inte hur många som inte klarade den.

LAB1 per kursomgång

Ordinarie tillfället och de senare tillfällena efter det.

  • G
  • Senare tillfällen
100
50
0

Stapelns höjd är andelen godkända. Peka på en stapel för exakta antal per betyg.

DatumTypBetygGodkändaStudenter
Kursomgång dec 2025
OrdinarieOrdinarie få skrivande100 %18
Kursomgång dec 2024
OrdinarieOrdinarie få skrivande100 %16
Kursomgång dec 2023
OrdinarieOrdinarie få skrivande100 %17
Kursomgång dec 2022
OrdinarieOrdinarie få skrivande100 %14

Senare tillfällen räknas till kursomgången vars ordinarie tillfälle de följer.

Visa små tillfällen (1)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 2

Om kursen

TSBB21 Beräkningsfotografi är en kurs vid Linköpings universitet (6 hp, avancerad nivå). Sedan 2023 har 87 % av 54 studenter klarat den ordinarie tentan. På den senaste ordinarie tentan (17 jan 2026) klarade 76 % av 17 studenter. Uppdaterad 20 okt 2026

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna konstruera och använda system för beräkningsfotografi, till exempel vanliga digitala kameror men även andra system där beräkningar integrerats med bildalstring. Detta ger följande fyra mål:

  • Studenten ska kunna redogöra för hur bilden alstras geometriskt och sedan mäts elektroniskt med en vanlig ljusmätande kamera.
  • Studenten ska kunna redogöra för hur kamerakalibrering fungerar och applicera detta på tillämpningen bildmosaik/panorama.
  • Studenten ska kunna redogöra för principiell uppbyggnad och användningsområden för några olika typer av specialiserade kameror, till exempel IR-kameror, avståndskameror, event-kameror, kameror för stort dynamiskt intervall (HDR), samt kameror med kodad apertur.
  • Studenten ska kunna använda teorin från mål 1, 2 och 3 i ett antal laborationer och implementera delar av koden i ett högnivåspråk av typen Python och/eller Matlab.

Innehåll

Kursen beskriver funktionen hos moderna digitala kameror (stillbild och video). Vi analyserar den process som från ett ljusflöde in i kameran bildar pixelvärden som kan kombineras och korrigeras genom integrerade beräkningar och slutligen läsas ut i form av en bild. Samlingsnamnet för denna process är beräkningsfotografi, och här ingår optik, geometri, elektronik samt de beräkningar som förbättrar slutresultatet. Även speciella typer av kameror såsom infraröda kameror och avståndskameror behandlas i kursen. Kursen består av 3 delar som överensstämmer med mål 1, 2, och 3.

1) Hur en bild alstras geometriskt och sedan mäts elektroniskt med en vanlig ljusmätande kamera.

  • Den digitala kameran: sensorns uppbyggnad, bayer-mönster, bruskällor, linseffekter, mm
  • 3D visualisering: simulering av ljuskällans interaktion med ytor och volym

2) Hur kamerakalibrering fungerar och en tillämpning: panorama.

  • Kamerageometri: hålkameran, projektiv geometri, homogena koordinater, homografi
  • Kamerakalibrering och en tillämpning: bildmosaik/panorama

3) Specialiserade kameror.

  • Infraröda och multi-spektrala kameror
  • Avståndskameror och punktmoln
  • Kameror med stort dynamiskt intervall (HDR), kodad apertur, event-kameror, mm
Examinator
Maria Magnusson
Schemalagd tid
50 h
Huvudområde
Elektroteknik
Kursplanen på Studieinfo ↗