Tentalabbet

TNSL02 · 6 hp · Grundnivå (G1N) · Inget huvudområde

Samhällsplanering

Ges · nästa start HT 2026

100 %

klarade senaste ordinarie tentan

TEN1 · 17 jan 2026 · 15 studenter

90 %

klarade ordinarie tentorna, alla tillfällen de senaste 5 åren

TEN1 · 84 studenter

15 %

Svårare än 15 % av kurserna på grundnivå

Jämfört med 874 kurser på samma nivå, ordinarie tentor de senaste tre läsåren. 40 studenter.

Ingår i 2 program

Tentamen

TEN1 Skriftlig tentamen

  • 5
  • 4
  • 3
  • U

Ordinarie tentor

90 % godkända · 84 studenter

  • 100 %15
  • 92 %25
  • 75 %20
  • 96 %24

Omtentor

89 % godkända · 9 studenter

  • 89 %9
  • Klarar omtentan: 89 % (9 studenter), jämfört med 90 % (84 studenter) på ordinarie
  • Får 4 eller 5: 39 % (93 studenter)
Visa små tillfällen (8)

Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

  • 100 %1
  • 100 %2
  • 0 %1
  • 100 %1
  • 100 %1
  • 0 %1
  • 67 %3
  • 100 %4

Övriga moment

Deltentor, inlämningar och laborationer. De ingår inte i siffrorna överst.

Inlämning eller laboration

UPG2 Inlämningsuppgifter

  • G

Ordinarie tillfällen

100 % godkända · 92 studenter

  • 100 %14
  • 100 %24
  • 100 %10
  • 100 %18
  • 100 %26

Senare tillfällen

Inga tillfällen med minst 5 studenter.

    Visa små tillfällen (2)

    Tillfällen med färre än 5 studenter, ofta tillgodoräknanden eller specialtillfällen. De ingår inte i någon siffra på sidan.

    • 100 %2
    • 100 %1

    Om kursen

    Mål

    Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

    • Redogöra för samhällsbyggandets historiska utveckling.
    • Redogöra för de lagar och direktiv som styr samhällsplaneringen.
    • Förklara hur fysiska planer såsom regionplan, översiktsplan och detaljplaner styr samhällsplaneringen i Sverige.
    • Redovisa kommunala utmaningar och förutsättningar ur ett samhällsplaneringsperspektiv.

    Innehåll

    Kursen belyser samhällsplaneringens historiska utveckling i Sverige. Tyngdpunkten är på kommunens roll, fysisk planering, PBL, och miljöbalken. Planprocessen beskrivs med fokus på regionplaner, regionala utvecklingsprogram, översiktsplaner och detaljplaner. Planeringsprocessens demokratiska aspekter belyses samt att miljökonsekvensbeskrivningar och strategiska miljöbedömningar redovisas. Här introduceras också den roll som region, länsstyrelse, riksdag, statliga myndigheter och EU spelar i samhällsplaneringen.

    Examinator
    Pär Wikman
    Schemalagd tid
    46 h
    Huvudområde
    Inget huvudområde
    Kursplanen på Studieinfo ↗