Klinisk medicin 5

Mål

Kunskap och förståelseEfter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• identifiera och analysera riskfaktorer hos enskilda individer för uppkomst av sjukdomsyttringar och skador vid vanliga tillstånd aktuella inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin och föreslå preventiva åtgärder,
• redogöra för symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp utifrån normalfysiologiska och patofysiologiska mekanismer gällande vanliga sjukdomar och tillstånd inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• redogöra för hur risk-nytta-balansen för en läkemedelsbehandling förändras med stigande ålder utifrån kunskaper om förändrad farmakokinetik och farmakodynamik,
• redogöra för och analysera det egna arbetssättet baserat på patientcentrerade konsultationer och kliniskt epidemiologiska resonemang,
• analysera och förklara hur en individs helhetssituation och behov i relation till vårdens möjligheter och förutsättningar kan påverka vårdens innehåll avseende såväl genomförda som uteblivna insatser, samt upphörande av insatser,
• redogöra för sjukvårdens och rättsmedicinens roller i samband med oklara dödsfall, samt redogöra för i sammanhanget tillämpliga lagar och förordningar,
• redogöra för lagstiftningen om rättsintyg,
• redogöra för basal skadelära och uppkomstmekanismer för vanliga skadetyper,
• redogöra för samhällets och sjukvårdens krisberedskap ur ett medicinskt perspektiv,
• redogöra för olika typer av katastrofscenarier i såväl Sverige som i andra länder och vilka de övergripande medicinska konsekvenserna av dessa kan vara,
• redogöra för hur arbetssättet för läkare påverkas i situationer där de medicinska behoven påtagligt överstiger befintliga resurser och principerna för akuta prioriteringar i sådana situationer,
• redogöra för principer för sjukvårdsorganisationers upprätthållande av verksamhet under varierande förutsättningar,
• redogöra för principer för sjukvårdsorganisationers hållbarhet,
• redogöra för läkarens roll som intygsgivare och
• förklara faktorer, på individ-, grupp- och systemnivå, som påverkar resultatet när förbättringsarbete genomförs.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• självständigt genomföra konsultation och fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation, beträffande vanliga sjukdomar, tillstånd och skador inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• värdera symtom, fynd och undersökningsresultat samt föreslå diagnostiska och terapeutiska åtgärder beträffande vanliga sjukdomar, tillstånd och skador inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• producera en med avseende på situationen relevant patientjournal med ett diagnostiskt och terapeutiskt resonemang vid vanliga tillstånd inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• tillämpa helhetssyn genom att integrera organspecifika och generella medicinska kunskaper med sociokulturella, relationella och psykologiska faktorer vid bedömning och handläggning av patienter i akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• tillämpa ett adekvat arbetssätt, individuellt och i team, baserat på patientcentrerade konsultationer och kliniskt epidemiologiska resonemang och anpassa arbetssättet utifrån var i vårdorganisationen arbetet utförs,
• genomföra och dokumentera en fördjupad läkemedelsgenomgång,
• identifiera, analysera, värdera och dokumentera skador till följd av våld/fysiskt trauma,
• självständigt hantera dödsfall inom och utom sjukvården,
• identifiera och analysera etiska problem i klinisk verksamhet och visa beredskap att handla och
• tillämpa metoder och interprofessionellt lärande i förbättringsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• reflektera kring ansvaret för patientens samlade läkemedelslista utifrån olika roller i sjukvården,
• värdera betydelsen av patientens delaktighet i vården och reflektera kring betydelsen av patientens egna hälsoprioriteringar i samband med stigande ålder,
• reflektera över och värdera behovet av anpassning av det egna arbetssättet utifrån var i vården arbetet utförs och utifrån de resurser som finns till förfogande,
• reflektera över och värdera den egna säkerheten/arbetsmiljön,
• identifiera, analysera, värdera och reflektera kring skador till följd av våld/fysiskt trauma,
• värdera och reflektera kring information och fynd vid dödsfall inom och utom sjukvården,
• reflektera över läkarens roll i hälso- och sjukvårdens kvalitets- och säkerhetsarbete,
• reflektera över läkarens möjligheter att i mötet med patienter hantera och bemöta klagomål och missnöje,
• reflektera över användning av verktyg för prevention och hälsofrämjande möten inklusive läkarens roll i detta,
• värdera användningen av välfärdsteknologi,
• reflektera över förutsättningarna för en terapeutisk allians med patienterna när mötet sker via digitala verktyg och
• värdera kommunikationsmönster och lärande i en interprofessionell arbetsgrupp vid förbättringsarbete.

Innehåll

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genomförs inom akutsjukvård, allmänmedicin, samt inom geriatrisk vård och hemsjukvård. I kursen ingår det interprofessionella momentet ”Kvalitet och lärande i arbetslivet”, som tar upp patientsäkerhet och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvård.

Undervisningen avseende teori och färdigheter, utöver VFU och interprofessionellt moment, bedrivs inom ramen för två av läkarprogrammets teman och innehåller:

Generalist

• Diagnostik, värdering, behandling, behandlingskomplikationer, uppföljning och prevention av tillstånd, symtom och sjukdomar inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin
• översikt av rättsmedicin och katastrofmedicin och hur dessa kopplas till övriga medicinska verksamheter och den enskilde läkarens roll och funktion

Professionell utveckling

• Välfärdsteknologi (i patienternas hem)
• digitala vårdmöten
• hälsofrämjande möten och svåra möten
• medicinsk juridik – intyg
• kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
• etisk analys