Grundläggande biomedicinsk laboratorievetenskap

Mål

Kunskap och förståelseEfter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:

• Förklara kunskapssynen som problembaserat lärande (PBL) bygger på,
• beskriva processer relevanta för sitt eget och basgruppens lärande,
• beskriva hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens uppdrag,
• förklara grunderna för evidensbaserad verksamhet,
• redogöra för riskmoment vid laboratiemedicinskt arbete med kemikalier och biologiskt material och relatera till gällande säkerhetsföreskrifter, lagar och förordningar som styr klinisk laboratorieverksamhet
• beskriva biomedicinska analytikers profession och roll i vårdkedjan och i relation till övriga verksamheter,
• definiera och beskriva begrepp, utrustning, metodik och statistik inom biomedicinsk laboratorievetenskap,
• identifiera principer för kemiska och biokemiska reaktioner inom biomedicinsk laboratorievetenskap,
• beskriva pro- och eukaryota cellers struktur, komponenter, funktion och livscykel,
• tillämpa medicinsk terminologi för att identifiera och beskriva uppbyggnad och funktion hos olika vävnader,
• redogöra för kroppens behov av vätska, näring och energi för att upprätthålla normal funktion.

Färdighet och förmågaEfter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:

• Förklara problembearbetningsprocessen och visa förmåga att identifiera lärandebehov,
• identifiera kommunikationsmönster i en grupp och förklara hur dessa påverkar grupprocessen,
• identifiera behov av förbättring och ge exempel på förbättringsarbete med lämpliga verktyg inom biomedicinsk laboratorievetenskap,
• förbereda, utföra och dokumentera laborativt arbete samt tillämpa precision och riktighet för att bedöma laboratoriemedicinsk analyskvalitét,
• självständigt utföra beräkningar och beredningar av reagens och buffertlösningar,
• genomföra kapillär- och venprovtagning under handledning,
• praktiskt tillämpa grundläggande kunskaper inom biomedicinsk laboratorievetenskap vid koncentrationsbestämning, prokaryot och eukaryot cellodling, färgning av vävnadspreparat samt identifiering av celler och vävnader i mikroskop.

Värderingsförmåga och förhållningssättEfter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:

• Söka litteratur och demonstrera kritiskt förhållningssätt i valet av medicinska kunskapskällor,
• motivera betydelsen av att i den kommande professionen ha en helhetssyn på människan och hennes hälsa,
• reflektera över egna värderingar utifrån ett mångfaldsperspektiv,
• beskriva konsekvenser av etiska ställningstaganden baserat på etiska principer, lagar och evidens,
• förklara betydelsen av laboratoriemedicinsk kvalitetssäkring och rimlighetsbedömning av analysresultat samt diskutera felkällor.

Innehåll

Kursens huvudsakliga innehåll är grundläggande biomedicinsk laboratorievetenskap inom biokemi, cell- och molekylärbiologi samt medicinsk vetenskap och fysiologi (24 hp). Kursen belyser verksamhet inom klinisk laboratoriemedicin som kräver kunskaper om hela analyskedjan – från förberedelser, provtagning och analys till resultatrapportering och metodutveckling. En bred översikt av laboratorieanalysers betydelse för all medicinsk diagnostik inom sjukvården exemplifieras genom fältstudier inom klinisk laboratorieverksamhet. I denna kurs ingår även ett interprofessionellt moment; ”Professionalitet i hälso- och sjukvård samt socialtjänsten” (6 hp). Följande specifika områden ingår:

• Biomedicinsk metrologi
• Laboratoriemedicinsk apparatlära
• Pipettering, vägning och mikroskopering
• Kapillär- och venprovtagning
• Odling av prokaryota och eukaryota celler
• Cellens uppbyggnad, metabolism och livscykel
• Kroppens energi-, närings- och vätskebehov
• Medicinsk terminologi
• Anatomi och histologi
• Laboratoriemedicinsk dokumentation, koncentrationsberäkning och laboratoriesäkerhet
• Lagar och förordningar inom laboratoriemedicin
• Laboratoriemedicinsk kvalitetssäkring och dess betydelse för en korrekt medicinsk diagnostik
• Litteratursökning och kritiskt förhållningssätt inom biomedicin
• Legitimerade biomedicinska analytikers yrkesroll och medicinska ansvarsområde; lagstiftningen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens uppdrag och ansvar, kunskapssyn inom evidensbaserad verksamhet, hälsobegrepp, salutogent förhållningssätt, medicinsk etik och prioriteringskunskap
• Hållbar utveckling inom laboratoriemedicin